I dag finns ett antal forskningsrapporter som visar att ett bra inomhusklimat inte bara är bra för människors hälsa och välbefinnande – det är också bra för ekonomin. Människor som vistas i ett bra inneklimat blir helt enkelt mer lönsamma än människor som arbetar i sämre miljöer. Om innemiljön är riktigt dålig kan konsekvenserna bli sjukskrivningar med lidande och vårdkostnader som följd.
Om vi vistas i en inomhusmiljö vi trivs i och mår bra i, jobbar vi mer effektivt. Och att sådant som ljud, ljus, luft och temperatur är viktigt för hur bra vi trivs är det få som argumenterar emot.
När en byggnad projekteras är det framför allt två saker som diskuteras. Det första är själva byggnaden. Det andra är budgeten. Med obegränsade ekonomiska resurser är det enkelt att bygga hus med fantastiskt inneklimat, innovativ design och perfekt anpassning till de verksamheter som ska bedrivas där.
Verkligheten ser dock sällan sådan ut. Alla byggprojekt har en fastställd budget, det gäller både enfamiljsvillan som inte får kosta med än 1,9 miljoner och det nya universitetssjukhuset vars byggnadsbudget är på över en halv miljard. I detta ska allt rymmas.Om man bygger en ny byggnad, eller bygger om en gammal, på ett sätt som gör att inneklimatet kan räknas som en pluspost i bokföringen har man gjort rätt. Men vad är det som gör att inneklimatet blir en pluspost?
Följande kan räknas in där:
- Ett bra inomhusklimat gör att de som arbetar i lokalen ökar sin produktivitet
- Ett bra inomhusklimat minskar antalet sjukdagar vilket innebär minskade kostnader för alla – företaget, den enskilde och samhället.
Det finns forskning som visar att man genom att investera i förbättrat inomhusklimat enkelt uppnår en produktivitetsökning på sex procent. Dock behövs bara en ökning på två procent för att investeringen ska bli lönsam, resten är alltså ren vinst. Läs mer om boverkets obligatoriska ventilationskontroll.
