Ventilation och ekonomi – är bra inomhusklimat också bra för ekonomin

I dag finns ett antal forskningsrapporter som visar att ett bra inomhusklimat inte bara är bra för människors hälsa och välbefinnande – det är också bra för ekonomin. Människor som vistas i ett bra inneklimat blir helt enkelt mer lönsamma än människor som arbetar i sämre miljöer. Om innemiljön är riktigt dålig kan konsekvenserna bli sjukskrivningar med lidande och vårdkostnader som följd.

Om vi vistas i en inomhusmiljö vi trivs i och mår bra i, jobbar vi mer effektivt. Och att sådant som ljud, ljus, luft och temperatur är viktigt för hur bra vi trivs är det få som argumenterar emot.
När en byggnad projekteras är det framför allt två saker som diskuteras. Det första är själva byggnaden. Det andra är budgeten. Med obegränsade ekonomiska resurser är det enkelt att bygga hus med fantastiskt inneklimat, innovativ design och perfekt anpassning till de verksamheter som ska bedrivas där.

Verkligheten ser dock sällan sådan ut. Alla byggprojekt har en fastställd budget, det gäller både enfamiljsvillan som inte får kosta med än 1,9 miljoner och det nya universitetssjukhuset vars byggnadsbudget är på över en halv miljard. I detta ska allt rymmas.Om man bygger en ny byggnad, eller bygger om en gammal, på ett sätt som gör att inneklimatet kan räknas som en pluspost i bokföringen har man gjort rätt. Men vad är det som gör att inneklimatet blir en pluspost?
Följande kan räknas in där:

  • Ett bra inomhusklimat gör att de som arbetar i lokalen ökar sin produktivitet
  • Ett bra inomhusklimat minskar antalet sjukdagar vilket innebär minskade kostnader för alla – företaget, den enskilde och samhället.
Antalet sjukdagar minskar snabbt när man förbättrar inneklimatet i en lokal. Forskning visar att en liten ökning av ventilationen i en lokal minskar antalet sjukdagar med en dag om året per anställd. Värdet av denna extra arbetsdag per anställd och år är betydligt högre än den kostnad som förbättringen inneburit.
Det finns forskning som visar att man genom att investera i förbättrat inomhusklimat enkelt uppnår en produktivitetsökning på sex procent. Dock behövs bara en ökning på två procent för att investeringen ska bli lönsam, resten är alltså ren vinst. Läs mer om boverkets obligatoriska ventilationskontroll.

 

Kan man förlänga livslängden på ventilationsfilter?

Man kan såklart önska sig att livslängden på sitt ventilationsfilter skulle vara längre och därmed inte behöva bytas så ofta vilket även är en kostnadsfråga. Det är såklart inte lätt att ändra på detta utan att man behöver byta 1-2 ggr per år såvida man inte har enkla plattfilter som behöver bytas 3-4 ggr.

Det finns ändå tre sätt att få längre livstid på filterna.

  1. Använd lägre filterklass – om detta är möjligt men rekommendationen är F7 och man bör inte i ett FTX-aggregat ha mindre än F5 på tilluften.
  2. Förfilter – Använd filterbox eller liknande så att du kan sätta ett förfilter G3 före ditt finfilter. Det filtret är billigare och förlänger driftstiden. Det enklaste och billigaste är att sätta ett enkelt planfilter som förfilter men tänk på att detta filtret ska bytas ca 4 ggr per år.
  3. Större filteryta – Kanske inte den lättaste punkten men allt är möjligt och tex. aggregat från Enervent har så att man kan byta från planfilter till veckade luftfiler och även till påsfilter med många små påsar. Ibland kan man bygga om aggregatet som har planfilter och använda någon annat fabrikat som har veckat luftfilter där måtten inte skiljer sig så mycket.

Fuktigt ventilationsfilter

Ventilationsfilter mår inte bra av att ständigt vara fuktiga. Smutspartiklarna som fastnar i filtermedian byggs då upp till en ”stoftkaka” där bakterier kan frodas. Gäller det bara ett vanligt regn som bygger upp fuktigheten så har det inte så stor betydelse utan då kommer filtren att snabbt torka upp igen. Man kan installera väderskydd om fallet skulle vara att ditt ventilationsfilter ständigt är för fuktigt. Normalt så förekommer det inga filter i FTX-aggregat som är tvättbara utan då förstörs strukturen och den elektriska uppladdningen och därmed får man kraftigt försämrade egenskaper. En annan sak att tänka på är att filter ofta inte tål högre temperaturer än 70-80 °C.

Bostadens trafikexponering påverkar ventilationsluften

Hur påverkar bostadens trafikexponering ventilationsluften?

I staden är det framför allt trafiken som genererar avgaser och virvlar upp partiklar från gatorna. Vid val av bostad har därför avståndet till trafiken och trafikens intensitet betydelse för luftföroreningshalterna i bostaden och dess omgivningar. De luftföroreningar som finns utomhus förs nämligen genom ventilationen in i bostaden genom otätheter och vädring. Särskilt mycket små partiklar har stor förmåga att tränga in inomhus medan tex det reaktiva ozonet reagerar med ytor på sin väg in och förekommer i mycket lägre halter inomhus.
Ventilationsluften och luftföroreningar

Det har visat sig att luftintag på gårdssidan innebär lägre avgashalter inomhus än när intager sitter mot gatusidan. Intag i taknivå ger bättre luft än intag nära gatunivån. När ventilationsluften kommer via ventiler och fönster får rum mot trafikerade gator sämre luft än rum mot gården

Ventilationsflöde och lukt

Människan utsöndrar luktämnen från andningsorgan, matsmältningsorgan och hud. Även vid mycket skämd luft förekommer luktämnen i så små koncentrationer att de inte har någon giftverkan – sekundärt har de dock stor betydelse då det känns obehagligt att andas in skämd luft. Andningsfrekvensen minskar; vilket leder till en försämring av blodets syresättning varvid ämnesomsättningen minskar. Dålig lukt påverkar på så sätt allmäntillståndet hos en person; ventilationsflöde och lukt i ventilationen har därför stor betydelse.

Försök har gjorts för att hitta metoder och mätinstrument för att mäta lukt men med dåligt resultat. Försök har också gjorts att hitta en metod för att bedöma lukt med hjälp av bedömare i panelgrupper. Resultatet fick förhållandevis stor spridning eftersom människor bedömer lukt olika – I allmänhet uppfattas inte lukten i ett rum som obehaglig av dem som redan vistas där men upplevelsen hos en person som inträder i rummet kan användas för att bedöma luftkvaliteten. Luktintensiteten samvarierar med koldioxidhalten och luktintensiteten anses nå en obehaglig nivå samtidigt med att koldioxidhalten stigit till 1 000 ppm.

VAV-system

VAV-system betyder Variable Air Volume, dvs variabelflödessystem, som innebär att ventilationsflödet under drifttiden kan variera. Det regleras efter rumstemperatur, koldioxidhalt eller personnärvaro och därmed kommer tomma rum att ventileras minimalt. En närvarogivare indikerar om rummet används och ökar ventilationsflödet.

Flödesregleringen sker antingen med motordrivna spjäll eller motordrivna tilluftsdon. För att inte det varierande luftflödet i ett rum ska störa ventilationen i övriga rum, krävs tryckgivare och tryckhållande utrustning i kanalsystemet. Både tillufts- och frånluftsfläktama måste kunna flödesregleras.
VAV-systemet används i lokalbyggnader som kontor, skolor, hotell etc och kylbehovet sommartid bestämmer det maximala luftflöde som fläktar, aggregat och kanaler ska dimensioneras efter. Tilluftstemperatur ligger runt +15 °C. Det dimensionerande ventilationsflödet för VAV-system är större än i ett CAV-system och därmed blir både kanalsystem och luftbehandlingsaggregat större.
VAV-spjäll i ett VAV-system

Nattkyla och värmelagringsförmåga

Värmetröghet är en kombination av byggnadsmaterials värmeackumulerande och värmeledande förmåga samt densitet. Populärt uttrycks värmetröghet som lätt eller tung stomme vilket inte är helt fel då densiteten har stor inverkan. Materialparametern värmeeffusivitet kallas egenskapen som avgör hur ”tungt” ett byggnadsmaterial är, dvs hur bra det är på att snabbt laddas med värme och förmågan att lagra den.

Byggnadstekniskt finns ingen väldefinierad gräns mellan lätt och tung stomme. En lätt konstruktion kan vara en kombination av en bärande konstruktion av reglar (tunnplåt eller trä) och lätta bjälklag, medan tung kallas en konstruktion där bjälklag, ytterväggar (mot varma sidan) och mellanväggar är av t ex betong. Nattkyla innebär att byggnaden kyls nattetid genom att ventileras med sval uteluft. Utetemperaturen under sommarnätter är oftast tillräckligt låg för att kyla väggar och bjälklag. Effektivast är nattkyla om rummen har material med hög värmetröghet som exponeras mot rumsluften och kan därför inte helt täckas med mattor, undertak, paneler etc. Brukarna måste dessutom acceptera att temperaturen varierar något under dagen. Det finns idag beprövade sätt att aktivera stommens värmetröghet där kanalerna i håldäckbjälklag utnyttjas för att kylas med luft.

Ventilationen behöver inte vara igång hela natten, endast tills temperaturen inomhus sjunkit till en viss nivå. Den fläktel som krävs för nattdriften är oftast marginell i förhållande till sparad kylenergi och kyleffekt. Under dygnet hinner inte värmen tränga in mer än någon decimeter i konstruktionen så det lönar sig inte att satsa på väldigt kraftiga konstruktioner för den här sakens skull. Beräkningar av effekten av nattkyla måste ske med ett datorprogram som dynamiskt hanterar internt genererad värme, sol, ventilation, termiska och värmelagrande egenskaper.

FTX och ljud

Ett vanligt klagomål på fläktstyrda FTX-ventilationsanläggningar har varit buller. I många anläggningar är buller ett väl så besvärligt problem som drag, dålig luft eller felaktig inomhustemperatur. Det går att bygga om äldre FTX-anläggningar så att störande ljud minskar kraftigt. Det effektivaste sättet att minska ljudet på är att använda ventilationsljuddämpare. Det finns föreskrifter om högsta bullernivåer i bostäder. Moderna anläggningar har en låg ljudnivå som oftast inte stör alls. Man strävar alltid efter att ha en låg lufthastighet i kanalerna, vilket minskar ljudnivån kraftigt och detta kombinerat med ljuddämpare så nära ljudkällan som möjligt gör att man mer eller mindre inte har problem med FTX-anläggningar idag.

Två vanliga skäl till att moderna anläggningar ändå bullrar är felaktig montering, trånga kanaler och snålat in på ljuddämpare. Buller kan vara svårt att åtgärda, inte minst eftersom så många olika problem kan ligga bakom bullret.
Tabell med ljudvärde

Visste du detta?

  • Mest värme i en normalvilla försvinner genom fönster (ca 35%) och på andra plats kommer väggarna med 20%.
  • Genom att återvinna frånluften i ett FTX-system kan energianvändandet för uppvärmning minskas med 50-60% om din villa är relativt tät.
  • Den genomsnittliga energieffektiviseringen från ett FTX – aggregat gör att koldioxidutsläpp minskas med upp till 3500kg/år. Det motsvarar lika mycket som utsläppen från en bensindriven bil som körs i 2900 mil
  • För varje grad som du sänker inomhustemperaturen minskar du uppvärmningskostnaderna med ca 5 %.
  • Tyvärr har nu för tiden 40 % av alla barn problem med någon form av astma eller allergi.
  • För att en luftrörelse inte ska upplevas som drag bör lufthastigheten ligga under 0,15 meter/s.
  • Det är klart billigare att avfukta luft än att värma luft. Man kan i tvättstuga komma billigare undan genom att hänga tvätten samtidigt som man sätter igång en avfuktare. Nackdelen är att det tar längre tid innan tvätten är torr.

Hur mycket behöver man ventilera huset?

I Boverkets Byggregler om ventilation står att rum ska ha kontinuerlig luftväxling då de används. Uteluftsflödet ska vara lägst 0,35 l/s per m² golvarea. Minimikravet i Boverkets Byggregler är 0,35 liter/s x bostadsytan utryckt i m². Kravet på luftväxling till ett hus på 160 m² blir: 0,35 l/s x160 m²= 56 l/s. Man bör således se till att ha total frånluft på minst 56 l/s och samtidigt måste det på något sätt också komma in samma mängd friskluft in i huset. Frånluft suger man i våtutrymmen samt kök. Har man ett FTX-aggregat så styr man både tilluften och frånluften med fläktar och här är en lista vilka riktvärde över luftväxlingen för olika rum.Vill man ha vanlig frånluft styrd med en fläkt så finns det kanalfläktar och takfläktar. Ofta anges också luftflödet i m³/h och då multipliceras man 56 l/s x 3,6 = 201,6 m³/h. Lämplig fläkt ska då klara minst 70 l/s eller 252 m³/h som följande exempel på takfläkt. Helst bör man inte ligga på gränsen ifall man vill kunna ventilera extra någon dag och dessutom blir ljudnivån högre när man utnyttjar fläkten till nästan max. 

 

 

Filtrering av inomhusluften

Avgaser, pollen och koncentrationer av bakterier och virus bör hållas så låga som möjligt för att vi ska må bra i våra hus. Ofta har system som finns på arbetsplatser bra filtrering och det beror på att arbetarskyddskrav som måste uppfyllas.I våra hemmabostäder är det däremot sämre ställt med just denna filtrering. Ändå befinner vi oss betydligt längre tid i hemmiljön än vad vi gör på jobbet eller i skolan. Höga nivåer i inomhusluften av partiklar från luftföroreningar förvärrar astma hos barn. I studien som publicerats i Environmental Health Perspectives följde man 150 barn mellan 2 till 6 år med astma. Skillnaden i symptom var stor och resultaten visade även att inomhusluften ofta var sämre än utomhusluften. Forskarna menar också att man kan minska symptom på astma genom att reducera nivåerna av partiklar i inomhusluften.

FTX

Idag ökar installationen av FTX-system. FTX-aggregat kontrollerar tillförseln av tilluft- och frånluft samt har filter inbyggt i aggregatet. För en effektiv filtrering så behöver uteluftsfiltren (tilluftsfilter) i FTX-aggregaten vara av minst klass F7. Då filtreras 90% av avgasernas partiklar och nästan 100% av bakterier och pollen i filtret.

Filter F7

När det gäller frånluftsfiltret så behöver även detta vara i lägst klass F7 i de moderna roterande FTX-aggregatens värmeväxlare. Detta för att eliminera att det inte ska ske någon inblandning av frånluften med tilluften.
Tekniken i motströmsväxlare och koströmsväxlare med annan återvinningsteknik så riskerar man ingen blandning av luften och därför kan man ha lägre filterklass på frånluftsfiltret. I dessa aggregat har filtret bara som funktion att minska nedsmutsningen av värmeväxlaren.

Frånluftsvärmepump

I dag är system med frånluftsvärmepump vanligt i våra hem. I frånluftsventilerade hus sugs luften ut av en frånluftsfläkt (t ex med placering på vinden eller på taket). Tilluft sker via ventiler i ytterväggar och fönster. Frånluften sugs ut i kök och våtrum och eventuellt även via don i garderobs- och förrådsrum. I dessa system tillförs ofta ofiltrerad luft rakt in i huset via väggventilerna eller via fönsterventilerna.
Väggventil

Möjligheter finns dock att förse även dessa ventiler med filter dock är det sällan man stöter på att detta används eller att de underhålls.

Självdragsventilation

I äldre hus erhölls en naturlig självdragsventilation genom att luft strömmade in som tilluft via otätheter, speciellt runt fönster och frånluft och evakuerades genom skorstenen. Självdragsventilation är således ventilation utan fläktar och bygger på principen att luftrörelser skapas (skorstenseffekten) då varm luft strömmar från husets lägre delar via uppvärmda kanaler till uteluften i husets övre delar. Med denna typ av ventilation har man ingen större möjlighet att filtrera tilluften. Detta beror på att om man placerar ett filter vid tilluftsventilerna så orkar inte självdraget dra igenom luften utan då blockerar man bara tillförseln av ny luft vilket bidrar till sämre förhållanden.